Jag flikar in med ett inlägg, utan att ens heta Karin. Fräckt, kan tyckas, men så vill de väl ha lite smygreklam för sitt fantastiska Paris-liv, mina kära vänner.
Det finns många anledningar till att man ska besöka modehuvudstaden, även om man, som jag, inte pratar ett enda ord franska. Jag kan ge er några.
En av anledningarna kan vara att man som gäst hos Karin & Karin inte bara får croissanter till frukost, man får även en osedvanligt god inblick i livet på 19 kvm. There is nowhere to hide, så att säga. Därför har jag konstaterat att flickorna verkligen är sådär goda vänner som man bara blir av att dela luftmadrass. Jag kan avslöja att en Karin har noterat att en annan Karin gnisslar tänder i sömnen. En Karin är morgonpigg, på ett nästan kusligt hurtigt sätt. (Kan den andra Karin kanske tycka, menar jag.) Det finns även en viss diskrepans i promenad-takt, mellan våra två Karin. Men bortser vi från dessa små detaljer, så inser jag ju att de här flickorna är väldigt lika, på ett fint sätt. Anledning #1 till att besöka Paris är alltså att man får vara del av två fina vänners tillfälliga liv på annan ort.
Som besökare hos Karin & Karin får man dessutom en förstklassig guide av stadens vintageutbud. Och det vill inte säga lite. Med aningens ömma fötter kan jag konstatera att Paris har ett sanslöst bra uppbåd av second-handbutiker. Jag kan även meddela att päls är högsta mode. Så anledning #2 till att besöka Karin & Karin kan vara att du behöver en pälsmössa/pälsväst eller dylikt. (Som tur är finns det en hel del annat också.)
Anledning #3 kan få vara vinet, maten och sällskapet. Har man riktig tur kan man hamna i barer i gamla industrilokaler på trendiga adresser. Kanske får ni en redogörelse över den franska synen på relationer över en crepe, kanske får ni ett erbjudande om att få en fejktatuering från en engelskman i en nurse-outfit. Man vet aldrig.
Jag tänker inte fortsätta, det här blir lite smetigt, men jag har, som ni förstår, haft en mycket fin helg hos Karin & Karin.
Tack rara ni.
/Sara
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Men gulle du!
SvaraRaderaVi vaknade just upp till en tom madrass nedanför våra fötter, gnuggade oss i ögonen och konstaterade att de 19 kvadratmetrarna aldrig känts så rymliga och samtidigt så... ödsliga.
Tack för att du kom och delade med dig av din semesterfeeling. Idag hällregnar det i Paris och mittöver gatan är det nog sådär miserabelt stökigt som det kan vara efter en utdragen lördagskväll. Här plockas läxböckerna fram och gröten står redan på kokning.
Nu peppar vi istället för återkommande instruktionsvideos från lärarn!
Många kramar
Lill Lindfors – Om jag blir rik någon gång ska jag köpa mig en luftmadrass: http://open.spotify.com/track/34aMT3gBEmTaApGfjRa3pP
Jag är så nyfiken på vem som promenerar långsamt?! Jag är nämligen själv väldigt mobbad för detta, men ursäktar mig bäst genom att jag faktiskt är född i ormens år och vi har inga ben. Vi slingrar oss igenom livet./Agata
SvaraRaderaKanske inte så överraskande är det den sävliga norrlänningen som ständigt är steget efter den raske sydbon. Därav kanske man också skulle kunna tro att sydbon vore lika rask upp ur sängen på morgonen men faktum är att norrlänningen, van att ta tillvara på dygnets alla ljusa timmar, är först upp.
SvaraRaderaTandgnisslandet lämnas okommenterat.