Helgen med Terese

Gästerna byter av varandra och helgen som gått har 11 Rue Mandar gästats av ingen mindre än Terese. Terese som jag lärde känna över en bok av Bourdieu och som sedan blev arbetskamrat och vägen in till ett extrajobb hos Sveriges bästa monopol. När jag sen slutade hos monopolet, bytte vin mot vind, vinkällare till arkivkällare, såg jag till att behålla Terese. Kanske bland det klokaste jag gjort.  

Där jag satt och väntade mitt emot tunnelbaneuppgången fick jag en tår i ögat när jag skymtade Tereses så välbekanta gestalt, för genom Terese kom också så många andra av mina vänner om vilka Terese kunde berätta. Och ytterligare en bit av hemma kom med pappers-VK, pepparkakor och glögg. Uppskattat nåt så vansinnigt.

Fredag-tisdag, såhär såg det ut:

Vi dansade till hiphop och då såg jag tydligen ut såhär.

Falafel chez Hanna, Marais-kvarteren.

Middag på ett fint ställe som förtjänar ett eget inlägg.

Vi gick på ett museum om Paris historia. Jag hade pälskrage och kände mig som ett med de fina salongerna.

Sen tog vi rulltrappan upp till muséet med den fiffigaste kalendern, Centre Pompidou. Där förlorade vi oss på varsitt håll.

Jag framför allt i audioguiden men också i den här målningen, fina möbler

och i inramat arkivmaterial.

Så gick vi runt stan

Terese verkade nöjd.

 Som avslutning kvarterets bästa standardcroissant och min favorit, croissant aux amandes.

/Karin H