Karin et Karin ger er "Best of 2009"

Karin H:

Musikåret 2009 var året jag lyssnade på musik som jag vore åtta igen - nästan uteslutande svenskt rakt igenom. Deportees skiva har nötts fram och tillbaka i bilen till sommarens jobb i Olofsfors. Och ännu är jag inte less, tycker fortfarande att When they come är ljuvligt vacker och raden ”I haven’t dance since I was in school, is there a slowdancer in you?” från Wherever I lay my head tonight är en finstämd fortsättning på Frida Hyvönens ”It felt almost like Dirty Dancing, minus the United states and instead of a resort it was the Folkets hus basement”.

En annan svensk skiva som jag verkligen gillat och lyssnat på upprepande gånger är Jenny Wilsons. Om sommaren tillhörde Deportees så var våren verkligen Jennys. Lyssna bara på We had everything och efterföljande Strings of grass. Årets duett, också den svensk, utnämner jag den bitterljuva A Wedding in June till med Montt Mardie och Andreas Mattsson. 

I vad som verkar vara en lönlös väntan på D’angelos nästa album lyssnar jag gillande på Maxwells senaste. Pretty Wings är precis så silkeslen så som jag vill ha min R’n’b.

Kunde inte låta bli att slänga in en låt från R Kellys senaste skiva, och den får stå för mig eftersom jag misstänker att Karin A aldrig skulle sätta upp den på sin egna lista, men den är så typisk the pied piper och joddelpartiet så roligt. 

Årets låt slutligen, givet att jag skulle gilla - både svensk och R'n'b, kom från Sveriges D'angelo baby Kaah, Som en blomma. Låten kom visserligen redan i slutet av 2008 men nådde inte mig förrän i februari 2009.

Karin A:

Det har varit mycket "gammal" musik i år. Jag har till exempel återfunnit Whitney Houstons discolåtar, haft fina powerballad-kvällar och nynnat på gamla goda klassiker från Orup. Jag har ju en förkärlek för lite lugnare musik på tema kärlek eller "hur svårt får livet vara egentligen?" och där har Teiturs One and Only, Cyndie Laupers True Colours och Dina händer är fulla av blommor med Ingenting dominerat min stereo tillsammans med Stevie Nicks fina Landslide och Oh Shanghai med Frida Hyvönen. Sedan har jag piggat upp mig med lite JJ, MGMT och the XX och kan konstatera att årets trend verkar vara korta bandnamn och bokstavskombinationer skrivna med versaler. Annars har det varit mycket Bon Iver, Fleet Foxes och lite andra härliga män med rutiga skjortor och skägg. Jag tycker verkligen om Kleerups samarbete med Markus Krunegård, något som tyvärr inte syns på vår lista eftersom de låtarna  inte ligger ute på franska Spotify. 

Årets mest oväntade musikupplevelse måste nog vara att jag för första gången i mitt liv frivilligt lyssnat på en låt av Peter Jöback men hans Stockholm inatt har faktiskt spelats flitigt här i Paris. Titeln "Årets theme song" ger jag såklart till I'm throwing my arms around Paris med Morrissey.

Karin et Karin - Best of 2009

Karin et Karin sammanfattar sitt 2009

Karin A
Årets bedrift: Att verkligen göra slag i saken och realisera en dröm som jag haft i säkert 10 år d.v.s att flytta till Paris.

Årets bittra: Att året på Konsthögskolan inte gav mig mer praktiska och användbara kunskaper. Det gav mig i och för sig många nya vänner och flera trevliga och intressanta klassresor, så det kanske inte var så dåligt ändå...

Årets bästa semester: Jag har aldrig haft semester. Fast de tre första veckorna här var ju lite som en semester, innan skolan hade börjat. Dom var bra!

Årets nytillskott: Jag har börjat dricka rödvin och äta ost!

Årets förlust: Min bankdosa från Swedbank.

Årets vuxenpoäng: Att åka på romantisk weekend till Sandhamn.

Årets fysiska förändring: När mitt födelsemärke ovanför ögat helt enkelt beslöt sig för att försvinna, från en dag till en annan.

Årets nya kändisförälskelser: Det är alltid Håkan.

Årets mest gåshudframkallande låt: Det måste ändå vara Fleetwood Macs Everywhere. Den har varit med mig everywhere: på dejt, på fuldansfest hos Sara, på Kåken, på möhippa, i bilen, på bästisbröllop, på promenaden, på efterfest för två...

Årets läsupplevelse: Maken av Gun-Britt Sundström

Årets insikt: Att 2009 var ett väldigt bra år.

Årets mest oväntade: Johan

Årets TV-besatthet:

Årets fest: Min vän Karins augustibröllop, perfekt väder, bra dans (jag gjorde kålmasken iförd liten festklänning, tyllunderkjol och hårdekoration) och fantastiskt nattbad!

2010 blir året då: jag blir très chic!

2010 tror jag blir året då Karin H: flyttar till Stockholm


Karin H
Årets bedrift: utan tvekan, att ha tagit mig iväg till Paris.

Årets bittra: är inte den bittra typen.

Årets bästa semester: Paris. Trots massvis med läxor är det en underbar semester från vardagen.

Årets nytillskott: den fina 30-talslägenheten.

Årets förlust: förlusten 2008 har varit lika kännbar även detta år.

Årets vuxenpoäng: sommarens bilpendling.

Årets fysiska förändring: färgbytet. Från den egna bruna till rött.

Årets nya kändisförälskelse: Jonathan Richman. Kan vara världens finaste man. Åtminstone i år.

Årets mest gåshudframkallande låt: We had everything - Jenny Wilson

Årets läsupplevelse: egentligen samtliga böcker som jag läste tillsammans med bokcirkeln. Bokcirkeln jag hoppade på förra hösten är den direkta orsaken till alla 2009 års läsupplevelser.

Årets insikt: vill inte säga någon särskild men 2009 måste vara året med flest insikter.

Årets mest oväntade: att jag faktiskt åkte.

Årets tv-besatthet: i år har jag sett om två svenska tv-serier som jag minns som fantastiska när det begav sig och som var än bättre vid en andra omgång. Spung och Svenska hjärtan.

Årets fest: 2009 började bra med den fantastiska nyårsfesten men annars innehöll sommaren ett flertal fina fester. I all hemlighet säger jag Profilfesten.

2010 blir året då: jag gör karriär. Och mår jävligt bra.

2010 tror jag blir året då Karin A: gör karriär. Och mår jävligt bra.


Karin et Karin
Årets bästa dialog: 8 februari skickade Karin A på vinst och förlust iväg detta meddelande till sin vän uppe i norr: Jag är sjukt sugen på att dra till paris i höst, plugga eller praktisera eller jobba eller nåt -ska du med? Säg inte nej för då får jag en ålderskris.
40 minuter senare skickar Karin H ivrigt detta svar:  Men Karin, åh, jag vill flytta till Paris med dig! På rikt. Berlin kan jag tänka mig i andra hand.

Aujourd hui

De senaste dagarna har varit bland mina bästa i Paris. Fri från skolan njuter jag utan hejd över att befinna mig i staden som har så gott som allt. Paris har också visat sig från sina bästa sida. Det har varit dagar med klarblå himmel och strålande sol. Det har varit snygga muséer, härliga långpromenader och fantastiska second hand-butiker (jag vet inte om det framkommit men Paris butiksutbud är som en födelsedagstårta varje dag).

Och idag; telefonsamtal med en av mina bästa bästisar, en färdig tidningsartikel, nya goda idéer och snart, om bara några timmar, kommer de två fantastiska människorna nedan göra dagen ännu lite bättre.

Man bara sprudlar inombords.

/Karin H
 

Noël à Paris

Risgrynsgröt med kanel och socker, rågbröd, saffransskorpor och varsin julclementin stod på frukostmenyn på julaftonen. I skenet av vår importerade julstjärna, fyra tända värmeljus och en nyutslagen röd amaryllis inmundigade vi denna svenska måltid ackompanjerad av ett stämningsfullt julsoundtrack.

Som gäst vid bordet hade vi Clara, även hon importerad från Sverige, som gjorde ett fyra dagar långt besök över julhelgen. Sällskapet utökades senare på kvällen med ytterligare fyra svenskar och vår Monique. De övriga svenskarna bestod av Johan och Emelie hitresta från Stockholm samt två av våra klasskompisar från la Sorbonne. Julaftonskvällens festligheter inleddes med att vi satte oss på Metron med en massa matkassar och en stor gryta med Holmgrens ratatouille. Dessa baxades av på stationen Porte de St. Cloud där Monique bor i en trea med utsikt mot Eiffeltornet. Det blev en lång och trevlig kväll vilken inleddes med champagne, följd av glögg med pepparkakor, vegetarisk buffé (där den direktimporterade Onsalakorven utgjorde ett uppskattat undantag), mycket vin, tårta och ett härligt
fruktfat.

Karin H gjorde succé med sin På spåret-inspirerade sällskapslek "Gissa årtalet". Oväntat nog tog de yngsta deltagarna i "Team Whatever" hem segern mitt framför näsan på det ytterst seriösa, lite äldre laget, "Team Team Up" tätt följda av "Team Pineapple Santa" på tredje plats. Till prisutdelningen plockades Aladdinasken fram och vinnarna fick, i sann svensk julaftonsanda, äran att välja först ur det översta lagret. Gladast blev nog ändå deltagarna i Team Team Up när det var deras tur att välja. En exalterad Clara förklarade för en smått förvirrad Monique att: Now we can all take the Trillingnöt!


Efter att vi ätit oss mätta på mat och sötsaker var det dags för det vi alla hade väntat på, nämligen, julklappsutdelningen. Det var under spänd förväntan som julklapparna en efter en lottades ut och öppnades av ivriga fingrar. Eftersom detta var en vuxen julafton så satt alla förstås snällt och väntade på sin egen tur när de andra öppnade sina klappar. Kylskåpsmagneten utnämndes till årets julklapp tätt följd av Anteckningsboken, årets uppstickare blev Pälsmössan.

Tiden går som bekant väldigt fort när man har roligt och helt plötsligt var klockan 03.00, vi tackade värdinnan, önskade varandra en Bon Noël och stuvade in oss och resterna av ratatouillen i en förvånansvärt billig taxi.

Tävlingsdags

Team "Team Up" överlägger

Julklappsutdelning. Clara nästan lika exalterad över kylskåpsmagnet som över trillingnöten

/Karin et Karin

Karin et Karin far till Champagne och Alsace: och besöker ett slott!

Som en extra julklapp kommer här sista delen i följetongen "Karin et Karin far till Champagne och Alsace":

En redan mycket bra resa blev fulländad när vi dök på ett slott. 20 minuters bilväg söder om Strasbourg, högt uppe på ett berg låg Haut-Koenigsbourg. Ett slott med anor ända bak till 1100-talet och vars portar en gång fallit för ett anfall av svenskar.

Så här fint såg det ut denna söndag eftermiddag i mitten på december:

Uppe på berget bjöds på en strålande utsikt över Alsace.

Såhär glad blir en student över gratis inträde

Karin et Karin önskar eder alla en god jul!

Nu har vi piffat oss med diverse hårprydnader och färgglada strumpor. Maten och drickan är nedpackad och vi ska strax bege oss iväg till metron för en julafton hemma hos Monique i glada vänners lag.

Men först:
Till eder alla - Bon noël!

Julepussar och julekramar
/Karin et Karin et Clara

Au diner chez Alain Passard

Efter två dagar på madrassen och ännu en där bara en tur nerför våra sex trappor gjorde mig svimfärdig. Efter tre dagar utan att ha fått i mig mycket mer än en banan och med två middagar som fick lämnas oätna. Med en bror på besök som gärna ville pröva på det franska köket och som dessutom fått en peng från vår mor att spendera "på något gott" bestämde jag mig för att lämna madrassen för gott och ge maten en chans.

(Ja, för mot alla odds klarade sig Erik ur smittohärden utan tillstymmelse till illamående. Man kan kalla det ett julmirakel)

Så begav vi oss på måndagen, vid lunchtid, till den världskände franske kocken Alain Passards restaurang L'Arpege. I mitt googlande efter gourmetmat för vegetarianer blev jag mycket upprymd när jag bland övriga hare krishna- och brunmurrigt trista vegsyltor fann denna restaurang, i Michelinguiden belönad med tre stjärnor. Visserligen hutlöst dyr men ändå, äntligen någon som försökt göra något extra - och det på grönsaker!
För Passard, kunde jag läsa, hade för några år sedan lämnat köttet för att anta utmaningen med att laga gourmetmat enbart på grönsaker. Alla grönsakerna på menyn kommer från hans egna odlingar, allt odlat utan tillsatser och utan hjälp av maskiner. Vid skördetid har man istället en draghäst till hjälp. Med detta i vetskap var man redan i förhand rätt förtjust i Alain.

Le cuisiner Alain Passard

Till lunch erbjöds en 11 rätters avsmakningsmeny. Maten var lika fantastisk som väntat, varje rätt rena njutningen. Servicen var oklanderlig med fem olika servitörer som hade stenkoll på våra behov och dessutom mycket trevliga. När sen Alain själv kom ut ur köket vid desserten och gick en vända för att prata med sina gäster var vi rent lyriska och jag passade på ösa ur mig några franska värdeord (Très très bien! Magnifique!) när han passerade vårt bord. Värt sina tre stjärnor och så värt pengarna.

Karamelliserad lök toppad med parmesan och färskmalen svartpeppar. Enkelt och ypperligt gott.

En fräsch grönsakssushi

En risotto gjord på selleri med hyvlad tryffel

Couscous med perfekt kokta grönsaker

Min favorit. Rotsak med syrlig sås kryddad med nejlika och till det grapefruktmousse.

När det var dags för osten kom de utkörandes med en vagn med en 60 cm i diameter stor ost som det framför vårt bord började karva ur med rejäla instrument. En ostshow utan dess like.

En utsökt dessert med vanilj/whiskeykräm och en lyrisk uppsyn.

Som avslutning. Macaronsen även dom på grönsakstema med krämfyllning på persilja, morot och rödbeta.

Efter sjukdomsveckan svept förbi har här skrubbats, tvättats och vädrats så som det också ska inför juletid. Här har också kostats på med väldoftande sköljmedel så nu möts man en härligt fräsch doft när man öppnar dörren och ni besökare som är på ingång behöver alltså inte oroa er för att bli sängliggande över jul och nyår.
/Karin H

Vi muntrar upp oss...

...med Anna Ankas julhälsning.

/Karin A

Misär på 11 rue Mandar!

Juletid är inte bara de pyntade granarnas och de tjocka skäggiga männens favorithelg det är även vinterkräksjukans högsäsong och nu har den hittat hem till oss i Paris. Den kom hit i tisdags som olovlig passagerare med ett flygplan från Sverige och slog först till mot mig, Karin A, för att sedan angripa Karin H. I morse vid 6-tiden steg hon upp från vår gemensamma madrass för att istället tillbringa morgonen framför toalettstolen. Misären toppas dock av att Karin Hs bror anlände till Paris igår, för att julshoppa och umgås med sin kära lillasyster, en resa som de båda glatts åt sedan slutet av oktober. Vi bor nu alltså tre personer på 19 m2 och vi väntar med stor spänning på att även brodern skall insjukna, det är mer en fråga om NÄR han blir sjuk snarare än OM han kommer att smittas. Enligt mina beräkningar borde detta ske någon gång imorgonkväll alternativt söndag morgon. Spänningen är olidlig och jag lovar att hålla er uppdaterade!

Karin H på bättringsvägen?

För dem som redan bokat in sig på vårt pensionat kan vi lämna följande meddelande: Allt kommer att saneras! Och: Kan någon köpa med sig lite Resorb?

Med eller utan sjukdom, julen står trots allt för dörren och vi hann faktiskt julpynta litegrann i början av veckan. Nu hänger det två fina julklockor i rött papper från våra takbjälkar. Mycket stämningsfullt (och roliga att titta på när man ligger däckad i sängen!)!

/Karin A

David ringer på hos Bing

/Karin H

Karin et Karin far till Champagne och Alsace: Strasbourg

Här kommer fortsättningen på den utlovade följetongen om förra helgens långresa.
Det var alltså sen kväll när vi slutligen begav oss mot Strasbourg, staden som ligger alldeles bredvid tyska gränsen och som ömsom varit tysk, ömsom varit fransk. I dagsläget ligger staden på fransk mark och är mest känd för vara sätet för EU-parlamentet, Europadomstolen och Europarådet - och för sin julmarknad.
Vi kom dit lördag kväll den 5:e december och dagen efter, den 6:e december vankades det Saint Nicolas-dagen, en dag som i norra Frankrike firas med marknader, parader och julståhej. Vi åkte alltså till Strasbourg under deras mesta turistsäsong. Och det utan att ha bokat hotell. Det såg länge ut som om vi skulle få lov att sova i bilen, alla hotell var "Complet"(fullbokade) och de vi frågade om råd skakade på huvudet åt vår dåliga framförhållning. Men så kom räddningen i den lite mindre charmiga tyska staden Kehl, bara några kilometer över gränsen. Klockan hade närmat sig 23 när vi hade turen att stöta på en tysk hotellreceptionist som hatade kineser och var villig att ge bort tre rum bokade av några kineser som ännu inte dykt upp. Vi var trötta efter en lång biltur och just då beredda att se mellan fingrarna på den tyske receptionistens rashat.

Europa hotel, vilket mer liknade ett motell i forna Sovjet, gav oss sömn och en kontinental frukost med vilken vi var redo att återse Frankrike och gå på julmarknad i Strasbourg.

Resan gav inblick i inte bara fransk och tysk kultur utan även den amerikanska kulturen. Vi fick skapa bekantskap med "Flat Stanley", en docka i papp som tydligen finns i alla amerikanska skolbarns ägo. Flat Stanley reser jorden runt och fotas på allehanda platser. Här är han på julmarknaden i Strasbourg.

Med ett glas glühwein och en Saint Nicolas-gubbe