Något som Karin H tidigt fick erfara gällande sin nya rumskamrat, var Karin A:s närhet till tårarna. Vi utelämnar vad som låg bakom tårarna de första två gångerna men tredje gången gillt handlade det om vår försenade ankomst till Sorbonnes språktest. Efter en ytterst ineffektiv inskrivningsprocedur som innefattat besök på två olika gatuadresser och lång tid i olika köer börjar vi tappa tålamodet med den franska administrationen. Till sist får vi en tid för språktest samma dag, 20 minuter senare. Efter några minuters förvirring ute på gatan inser vi att vår enda chans att hinna dit i tid är att antingen springa dit eller ta en taxi. Vi väljer det senare. Med några minuters marginal, kastar vi oss in i en taxi. Chaffisen med rejäl överkamning (misstänkt tupé!) kör runt kvarteret två gånger om, vi hamnar i fel färdriktning och klockan blir alldeles för mycket.
Sju minuter försent rusar vi in med andan i halsen bara för att få beskedet att vi missat testet. Denna motgång fick till slut bägaren att rinna över för Karin som på kortet nedan nått den kritiska punkten. Karin H försöker med alla medel att rycka upp sin reskamrat, till slut torkas tårarna och vi beger oss raka vägen mot H&M:s provrum, kanske det säkraste botemedlet för en ledsen utlandssvensk. Ett nytt par strumpbyxor senare kändes allt bra igen.
Någon dag senare fick vi en ny chans att göra testet och den 6:e oktober får vi reda på vilka klasser vi hamnat i.

Kul att Karin H försöker trösta genom att fota, hahaha! Skönt att det löste sig tillslut iaf.
SvaraRaderaSocialrealism.
SvaraRadera