Grannarna

Inne i centrala Paris är gatorna smala och husen ligger tätt inpå varandra. Så tätt att man utan problem ser in till grannen mittemot, och inte bara ser några vaga människogestalter – nä, här ser man vad de har för yoghurt i kylen. Och eftersom vi båda lider av en nyfiken läggning och eftersom livet mittemot tenderar att framstå som så mycket lyxigare och mer parisiskt än vårt har vi haft svårt för att inte snegla över gatan. Och om vi nu ska vara ärliga sneglar vi inte längre särskilt mycket. I en omflyttningsraid i vår lägenhet gjorde vi det mycket strategiska valet att placera köksbordet framför fönstret så nu har vi lämnat stadiet snegla bakom gardin och istället övergått till ett oblygt stirrande vid frukost-lunch-middag.

Balkongmannen

Vårt första möte med balkongmannen ägde rum redan efter några dagar på vår nya adress. Det var vid frukosttid han steg ut på den över 15 m långa balkongen snett till vänster om vårt fönster. Han piffade bland blommorna iförd endast beige kofta och blå-vit-randiga boxershorts. Vi tog honom genast till vårt hjärta. Nu, två månader senare när höstluften även nått Paris, ses balkongmannen något varmare klädd i stickad pullover och långbyxor, sedan någon vecka tillbaka även med halsduk och gubbkeps.  Balkongmannen har ett tydligt intresse för odlingar, mestadels blommor. I regel är han ute minst en gång per dag och ser över sina växter, varsamt plockar bort vissna blommor och skakar om i krukorna. Länge trodde vi att mannen som gissningsvis är 65-70 var änkeman men en dag dök också en kvinna i samma ålder upp på balkongen. De tittade tillsammans i några broschyrer och tycktes planera inför nästa säsongs odlingar. Vi vet inte så mycket mer om balkongmannen än att han är intresserad av växter men gissar välvilligt att han även hyser intresse för andra vackra ting såsom konst.

Franska familjen

Den här lägenheten ligger mittemot vårt fönster och är således den vi har allra bäst insyn i. Lägenheten har fyra fönster som vetter mot gatan och brukar dessutom oftast vara rejält upplyst så det har inte krävts någon större ansträngning för att kartlägga denna familj.

Till en början förleddes vi att tro att där bara bodde ett par i 60-årsåldern men snart dök det upp unga vuxna i 20-30-årsåldern som verkade vara hemmavarande barn till paret och där fick vi plötsligt en familj. Den franska familjen består troligen av mamma, pappa, son och dotter. Men där kan även dyka upp tillfälliga gästspel såsom sonens kompis och den gamla väninnan som stannar över helgen. Familjen tycks ha det ganska gott ställt (vad annars med en paradvåning i centrala Paris?), de har en liten tant i vit städrock som kommer och städar varje tisdag och det står ständigt färska nya blommor på bardisken. Paret tycks vara frikostiga med att bjuda hem vänner och man äter sena middagar runt det stora bordet i det rymliga köket. På senare tid har den unge sonen i familjen fått en mer framträdande roll. Då föräldrarna gissningsvis tillbringar helgen på lantstället i Provence passar sonen på att omvandla våningen till en nattklubb eller så kommer ett gäng killar över med en laddning öl och det bjuds på en grabbigt högljudd fotbollskväll.

Fashionistan

Fashionistan har vi aldrig sett i helfigur. Från vårt perspektiv (ovanifrån) har vi mest kunnat skönja hennes mjuka vita hemmadress, hennes breda säng och vita frasiga lakan. Fashionistan verkar bli väldigt trött av allt shoppande, hon tillbringar nämligen de flesta kvällar med att ligga i sängen tillsammans med ett tänt doftljus där hon tittar på TV samtidigt som hon frenetiskt knappar på sin Blackberry. Om man stannar till på trappavsatsen på fjärde våningen på väg upp till oss så kan man få en bättre glimt av fashionistans liv. I ett öppet hyllsystem längs hela sovrumsväggen förvarar hon sina kläder och märkesväskor. Där finns säkerligen en och annan Birkin-bag. 

/Karin et Karin